Först vill jag bara klargöra ett par saker:
1. Bosse Hanssons uttalanden var förkastliga och ska kritiseras
2. Bosse Hansson borde förstå att om man sitter i en radiohytt kan det man säger komma ut i etern
3. Bosse Hansson, med sin rutin från media, borde förstå att man borde göra en pudel efter en sådan här grej, alldeles oavsett vad man egentligen tycker om sakfrågan
4. Mats Strandberg borde nog inte ha släppt in Bosse Hansson i radiohytten
5. Bosse Hansson har också väldigt fel när han klumpar ihop alla mörkhyade spelare och bara ser en "svarting". Exempelvis är Mutumba och Goitom två väldigt olika spelare och det är inte mer som förenar dem som fotbollsspelare än vad som förenar Nisse Johansson och Viktor Lundberg, men ingen skulle få för sig att klumpa ihop dessa två till en enhet när man klagar på ett byte.
När jag väl har fått detta sagt så tycker jag att det finns en hel del annat att diskutera i frågan, och framförallt då när det gäller efterspelet.
Några kommentarer har varit typ att "det har blivit uppförstorat i media". Både några av Bosses vänner i det äldre gardet och även fotbollsspelare som Andreas Isaksson har sagt så. Detta har kritiserats, bl a här. Jag tycker inte att detta är en kommentar som man bara ska vifta bort och låtsas att det innebär att även kommentatorn delar Bosses åsikter. Jag anser att det ligger en hel del i det. Inte så att media har förvanskat eller förstorat det som sagts. Men att en kommentar, sagt till sig själv i frustration över sitt favoritlags knackiga spel i guldstriden, ska bli förstasidestoff i all svensk media och kommenterats på såväl sport-, kultur-, nyhets- och ledarplats i tidningarna ÄR uppförstorat. Lägg till detta twitter, bloggar, facebook o s v och vi kan konstatera att media i en vid bemärkelse har blåst på ganska rejält. Det intressanta i detta är också att de som kommenterar i media inte verkar se detta, eftersom de är själva en del av denna medieverkligheten. Bosse Hansson, å andra sidan, är visserligen också en mediamänniska, men han levde hela sitt yrkesliv i en helt annan mediavärld. Även när det gäller ett rejält övertramp som detta måste man ha förmågan att sätta det i något form av rimligt perspektiv. Och jag anser att alla de stora sportjournalister, som berömts exempelvis här, saknar förmågan att betrakta detta utifrån just eftersom de är del av denna medieverklighet.
I samma länk som nyss, d v s här, pratas om vuxenmobbning från ett helt annat sammanhang. Något att tänka på när drevet går. Jag blir mindre upprörd av en enskild persons medvetet kontroversiella uttalande (där han dessutom slår uppåt) än av en hel journalistkårs attack neråt, oavsett hur förkastligt Bosses uttalande var.
Men som sagt, en pudel direkt hade nog gjort historien mycket mindre intressant.
Vad jag dessutom tycker är lite obehagligt är attityden till de äldre kollegor som stöttat Bosse. De har förlöjligats som dinosaurier som inte hänger med i tiden, men ingen har lyssnat på vad de faktiskt har sagt. Jag kan verkligen inte tycka att det är något fel med exempelvis kommentaren att "Rasistiska ordalag får inte förekomma i idrotten eller någonstans. Där ska man vara med oberoende av kön, ursprung och religion. Men Bosses avsikt var inte rasistisk, hans kommentarer föds av frustration av att få stryk hemma mot Gefle i guldstriden." (Ingvar Oldsberg). Att man som i det här fallet kritiserar det faktiska uttalandet men försvarar en väns avsikter kan inte vara så fel som dagens generation journalister verkar vilja mena.
Jag tycker som sagt att Bosse gjort fel, både i sitt uttalande och i sin hantering efteråt. Men varför saknas perspektiven?
Slutligen, Sveriges Radio, skärp er för fan! Jag har tidigare kommenterat Mats Strandbergs kvaliteter i SRs webradio och menat att tiden sprungit ifrån honom. Om det är så att hans kontrakt gått ut och man helt enkelt väljer att inte förlänga, se till att vara tydliga med det. Både mot allmänheten och mot Mats. Men, om denna soppan överhuvudtaget påverkat beslutet så är ni ynkliga. Mats uttalade inga rasistiska ord. Det är inte hans fel överhuvudtaget. Om man har varit på en arbetsplats i 44 år så har man oundvikligen gjort ett och annat mindre fel. Om det största felet var att öppna en dörr för att ge en vän värme, så har man haft en ganska fläckfri karriär. Sveriges arbetsplatser skulle vara ganska tomma om man skulle ge folk kicken för den typen av förseelse. Jag tror dock inte att det är detta som är orsaken till att Mats lämnar, utan att det var bestämt sedan tidigare, men ta ansvar som arbetsgivare och stå upp för Mats. Han ska inte behöva avsluta sin karriär med en sådan "skandal" utan att få stöd. Istället får han se sådana här artiklar på SRs hemsida, där man ger dubbla förklaringar till att man går skilda vägar. Skämmes ta mig fan!!
I just denna frågan håller jag verkligen inte med TV4s Emir Osmanbegovic, en man som i övrigt verkar ha en hel del sunda åsikter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar