Nya dagar, nya matcher

Dags att skaka av oss förlusten mot Ukraina och se framåt. England imorgon. Jag vill inte ge mig in i hypotetiska tabellresonemang, men visst finns det fortfarande flera scenarios som tar oss vidare från gruppen. Istället fullt fokus på matchen imorgon. Jag vill se en helt annan inställning än senast. Det var alldeles för många som var alldeles för nervösa mot Ukraina och nu måste vi komma tillbaka till spelet vi sett åtminstone glimtar av under matcherna mot Kroatien, Island och Serbien.

Rasmus är ingen ytter. Han kommer dessutom inte till sin rätt i en defensiv mittfältsroll bredvid Kim, så det ska bli spännande att se var han hamnar imorgon. Centralt, vänster eller på bänken? Känns vidöppet.

England 2012 är inte ett storlag så vi har goda chanser imorgon. Hoppas att Sverige går in med ambitionen att (åtminstone delvis) ta tag i taktpinnen imorgon.

Igår befann jag mig på O'Learys Norrtull i min mest orangea tröja för att se Oranje återupprätta sin ära mot Tyskland. Det gick så där. Men tack vare lite andra resultat i den gruppen så har de fortfarande hyfsat goda chanser att gå vidare. Seger med två mot Portugal (tufft, men absolut inte orimligt) samtidigt som ett Tyskland som fortfarande inte är klara ska slå Danmark (vilket jag håller som helt självklart), och så är man hux flux i kvartsfinal. Hoppas fortfarande!!

I övrigt har vi sett Tjeckien resa sig på ett magnifikt sätt och studsa tillbaka efter förlusten mot Ryssland. Helt plötsligt är därför det så positiva Polen tvingade att vinna sista matchen för att nå kvartsfinalen. Nu tror jag visserligen att de ror hem det och går vidare från den oväntat fantastiska Grupp A tillsammans med Ryssland.

Sedan har vi läst om en patetisk pseudonyhet efter att landslaget lekt en barnslig rövbombarlek efter en öppen träning. De kan givetvis kritiseras för detta utifrån två perspektiv. Först, de skulle givetvis gjort detta efter en stängd träning istället eftersom de måste förstått att sensationslystna kvällisar skulle göra en grej av det. Så visst kan de kritiseras för att vara naiva. Dessutom, de kan också kritiseras för att vara mer än vanligt barnsliga och tramsiga. Detta vore kritik som jag kunde förstå, även om jag tror att man måste ha en viss lekfull jargong för att trivas i den isolerade tillvaron. Däremot kan jag inte förstå den kritik de fått om att detta skulle vara mobbning. Den som säger det vet inte vad mobbning och trakasserier är på riktigt. Och de har heller inte umgåtts i lagidrottssammanhang. Vissa kommentarer har dessutom varit så skitnödiga att de gör sig själva till åtlöje. Statsministern och partiledarna ska inte blanda sig i detta. Förbundsordföranden kan möjligtvis tycka att det ser tramsigt ut, men ska heller inte dra för stora, och helt felaktiga, växlar på detta. Trams!!

Nu lägger vi Johan Wilands nakna skinkor bakom oss och tittar på lite fotboll istället. Italien har sett bra ut första 45 mot Kroatien. Dags för andra nu.