Den nya lagboken

Svenska Fotbollsförbundet har nu gjort sig själva till åtlöje i många sammanhang. Nu verkar man ha tappat alla perspektiv när man fäller klubbar för att deras fans skriker saker som kanske, men inte säkert, är att betrakta som brottsligt. Istället åsidosätter man yttrandefriheten utan att ens tveka. Och detta utan det ens är de (eventuellt) skyldiga som döms, d v s de som skriker. Klubbarna däremot, som fullständigt saknar skuld och möjlighet att förhindra detta (potentiella) brott straffas hårt. Och vad är brottsrubriceringen? Medhjälp till förtal? Detta är en maktfullkomlighet som framtiden kommer att döma hårt.

Hörde också en diskussion om huruvida Marcus Allbäck skulle få behålla jobbet hos förbundet om han skulle dömas i mutbrottsfallet i Göteborg. Utan att vara insatt i fallet börjar jag undra med vilken rätt arbetsgivaren anser sig kunna fritt bestämma vilka brott, utan någon som helst koppling till anställningen, som gör att han skulle behöva avgå. Var går gränsen? Köra mot rött? Snatteri? Rattonykterhet? Misshandel? Skattebrott? Om han skulle tvingas bort p g a detta hoppas jag att han får ett fett avgångsvederlag.