söndag 29 april 2018

En imponerande seger mot Malmö

3-0 hemma mot Malmö är oerhört imponerande. Visst, MFF är inne i en svag period och saknar dessutom många ordinarie spelare, men det gör även Kalmar FF. Dagens insats var stark från första till sista minut. Viktor Elm har vuxit fram som en av allsvenskans bästa mittbackar och jag imponerades även av båda bröderna Hallberg, Papa Diouf, Romario, Hiaro, Måns Söderkvist. Ja som sagt var hela laget. Måns är kanske den som är den allra största positiva överraskningen. Jag trodde ärligt talat att han hade stagnerat och att det inte skulle bli så mycket med hans fotbollskarriär. Men han ser oerhört pigg ut och springer något kopiöst för laget. Oerhört glädjande att både han och hela laget är i det slaget de är nu.

Sedan kan man ju undra hur den assisterande domaren tänkte vid Måns 1-0 mål. Huvuddomaren blåste ju ursprungligen för frispark först, vilket givetvis hade varit korrekt, men ändrade sig efter att de hade konfererat. Så det måste ju rimligtvis varit p g a något som den assisterande domaren påpekat. Vi kommer säkert aldrig att få veta hur det gick till, men det såg väldigt konstigt ut. Ibland får man vara glad över att få felaktiga domslut till sin fördel, eftersom man vet att ibland kommer det också gå åt andra hållet. 

Åtminstone tillfälligt är KFF uppe på en fjärdeplats. Mycket positivt. Och sedan kan man kanske hoppas att en trepoängare borta mot Dalkurd i nästa omgång inte ska vara omöjligt. 

Fan vad kul det är med allsvensk fotboll ändå...

torsdag 26 april 2018

Zlatan var aldrig intresserad av att komma tillbaka

Så allt var tydligen bara ett sätt att skapa uppmärksamhet kring sina affärsprojekt. Att det skedde på bekostnad av f d lagkamrater, svenska landslaget och Janne Andersson, som var tvungna att ägna energi åt hans utspel, struntade han fullständigt i.

Skönt att jag främst kör med Mastercard och Apple i stället för Visa och Samsung. Och hans spelbolag tänker jag inte ta i med tång. Jag tror och hoppas att detta var början till slutet för någonting för Zlatan.

Nu har vi i alla fall ett besked och så kan alla förhålla sig till det. Bra så. Jag tänkte skriva att det kanske var sista gången jag skriver om Zlatan här i bloggen, men jag vet samtidigt att så kanske inte är fallet. Rätt vad det är gör han kanske något fantastiskt mål. Och en dag kommer han ju faktiskt att lägga av, och den dagen kommer man säkert vilja skriva några ord om Sveriges bästa spelare genom alla tider. För det är han ju, oavsett vad man tycker om honom som person (och just nu tycker jag, och många med mig, en hel del).


söndag 22 april 2018

En måste-match i Trelleborg

Senast var jag pessimistisk mot Östersund och jag blev positivt överraskad av ett kryss. Idag är det tvärtom. Trelleborg är kanske allsvenskans sämsta lag. De slutade trea i superettan förra året och har sedan dess tappat sina två största stjärnor (Islamovic gick till Östersund medan Camara Jönsson är långtidsskadad) utan att ha ersatt dem med några stora namn. Kalmar FF ska vara ett mycket bättre lag än Trelleborg, även utan Rasmus, Erton och Tobbe. Jag tror att vi kommer att få se det idag. Jag är optimistisk och tror på en ganska klar seger. Kanske 3-1 kan passa?

I övrigt ser Hammarby väldigt starka ut. Jag såg precis deras match mot Häcken. Visserligen slutade den 2-2 och Hammarby tappade poäng för första gången i årets allsvenska, men det ser stabilt ut och med en hel del offensiv spets. Jag är både imponerad och överraskad. Det trodde jag inte efter ett tränarbyte och en hel del nya namn in i truppen. Ska bli oerhört spännande att följa under våren.

Det ska också bli spännande att följa MFF. Just nu ser det katastrofalt ut. Många skador i en trupp som är spetsig men ganska tunn, och dessutom hackar spelet rejält. Jag är övertygad om att man kommer att förstärka i sommar. Ekonomin finns ju till det, men frågan är hur långt efter de kommer att vara då. Och dessutom börjar ju då europaäventyret som ytterligare kommer att sätta press på truppens bredd. Nej, detta är verkligen inte vad man hade förväntat sig. Det blir tufft att försvara den allsvenska segern i år.

Och så har vi då Zlatan.... Jag tror att han har grovt missbedömt opinionen. Det kommer ganska snart bli väldigt tydligt för alla att han aldrig hade något som helst intresse av att komma tillbaka till landslaget utan att han bara har hintat om det för att dra uppmärksamheten till sitt spelbolag, på landslagets och Janne Anderssons bekostnad. I så fall en  spelare och människa som många inte längre kommer att vilja ha att göra med. Ska bli intressant att följa.

onsdag 18 april 2018

Oerhört pessimistisk inför KFF-Östersund

Sommaren har helt plötsligt kommit till Rotterdam. 24 grader idag och det ska tydligen bli ännu varmare de närmaste dagarna. Häller upp en kall Grolsch för att kyla ner mig efter en dag på jobbet och en stekhet hemresa i solen.

Tänker inte ge mig på några längre kommentarer om Daniel Kindberg. Jag vet inte vad som har hänt och han är inte dömd för någonting, så låt oss ta det senare om så blir fallet. Känner mig heller inte skadeglad, som jag märker att många andra är. Jag gillar Kindbergs attityd och ÖFKs framfart, så jag tycker att det vore synd om det är så att han är skyldig till något. Just nu nöjer jag mig med att hoppas att det stört Östersundsspelarna några procent inför kvällens match. KFF behöver all hjälp de kan få.

Rasmus borta. Likaså Erton och Tobbe Eriksson. Det är en hel del kvalitet och rutin som saknas mot ett lag som i sina bästa stunder spelar Sveriges bästa fotboll. Hittills har vi dock inte sett mycket av den varan, men jag har oerhört svårt att se hur KFF ska kunna rubba detta Östersund. Visst har vi snabbhet i Papa och Måns, och vi måste lita på omställningarna. Men vem kan servera dem med passningar när Rasmus inte är på plan. Viktor är för långt ner i sin mittbacksroll och jag ser inte den spetskvaliteten hos någon av bröderna Hallberg. Det var länge sedan jag var så närmast uppgiven inför en match. Jag tippar förlust med i storleksordningen 0-4 och är rädd att det kan bli värre än så...

onsdag 11 april 2018

Rasmus Elm och Champions League

Stark insats av KFF senast. Visserligen bara 1-0 och visserligen krävdes det ett magiskt konststycke av Rasmus Elm och Papa Diouf för att avgöra, men det kändes verkligen stabilt hela tiden. Och vid sidan om Rasmus fantastiskt passning och Papas kliniska avslut fanns det en hel del att glädja sig åt. Papa var genomgående väldigt aktiv och ständigt ett hot. Viktor Elm var en gigant i mittförsvaret och tillsammans med Agardius spelade de på väldigt hög nivå. Jag gillade även det jag såg av lillebror Hallberg. Totalt sett en habil insats och om vi får ser mer av detta så kommer KFF att slåss åtminstone i mitten och kanske t o m övre halvan i år. Det enda mörka molnet var att Rasmus var tvungen att utgå redan i första halvlek, med ännu en skadekänning.

Igår såg jag på en oerhört oväntad och spännande CL-kvartsfinal mellan Liverpool och City. Kanske skulle man ha valt den andra matchen i Rom istället, men den kändes ju död redan efter första matchen. Oerhört kul att se två överraskningar, om man nu kan kalla storklubbar som Liverpool och Roma överraskningar, se långt framme i CL. Jag har, som jag skrivit om tidigare, svårt att riktigt engagera mig i CL då det bara handlar om ett fåtal superklubbar som kan mäta sig. Detta livar upp helt klart. Nu kan det dock fortfarande bli så att Bayern och Real möts i en final, och då vore det som om ingenting hade hänt, men tills dess känns detta spännande.

Tillbaka till Rasmus Elm. Detta skulle ju varit hans scen. De största matcherna med de största lagen. Han är den svenska spelare sedan Zlatan slog igenom som haft den största potentialen. Han skulle varit där, som en Andrea Pirlos arvtagare. Men universum ville annorlunda. Han drabbades av sjukdomar och skador och kom aldrig upp på den nivån alla visste han kunde nå. Jag minns fortfarande TV4s inför-program innan U21-EM i Sverige 2009. Rasmus var den stora talangen. Jag minns att de skulle jonglera med båda fötterna och Lennartsson gissade att Rasmus skulle vara bäst med båda. Vilket han givetvis också var. På den tiden såg man en ny svensk mittfältsgeneral i landslaget, men det blev tyvärr aldrig så.

Vågar man säga "ännu"? Vi behöver centrala mittfältare i VM i Ryssland i sommar. Rasmus har dock tackat nej, och han känns svår att övertala, men kanske läge för någon från förbundet att slå en signal trots allt?

tisdag 3 april 2018

Nu är vi igång. Allsvenska premiären avklarad

Givetvis är det ingen katastrof att förlora borta mot Häcken. De har en av de starkaste offensiva uppställningarna i allsvenskan, så det är inte konstigt att Nanne ställde upp med en fembackslinje i första halvlek. Men samtidigt som Rasmus Elm hjälpte till att stadga upp där bak så tappade KFF alla möjligheter att skapa någonting offensivt. Givetvis hade möjligheten att skapa något varit mycket större om Rasmus hade haft en utgångspunkt 20-30 meter längre upp i banan. Men man valde att sätta defensiven främst och nu i efterhand känns det lite som att man inte riktigt gav sig själv chansen. Tyvärr!

I övrigt en första omgång utan några större överraskningar. Det enda är väl kanske att DIF lyckades besegra Östersund borta. Jag såg matchen och blev lite besviken på Östersund. Kanske var det p g a att man var tvungna att starta med Ghoddos på mittfältet, men det var lite tunt framåt. Men DIF var också imponerande framförallt defensivt. Ska bli spännande att se hur de klarar sig i år. Jag har varit lite osäker på dem, eftersom jag inte ser hur de ska kunna ersätta Magnus Eriksson och Kim Källström. Men så här långt har det ju gått långt bättre än jag hade kunnat tro, både i cupen och i premiären.

Ikväll är det dags för Champions League, en företeelse jag både älskar och hatar. Naturligtvis är det fantastiskt kul att se världens allra bästa spelare ställas mot varandra, men samtidigt visar det också på hur enormt stora avstånd det är från vår egen allsvenska på alla plan. Jag har gnällt om det förut och lär göra det igen, men ska inte gå in på det här idag. Efter att ha sett Bayern krossa Dortmund i helgen så ser jag dem som huvudfavoriter, men givetvis kan man inte glömma Real Madrid, Barcelona eller Manchester City. Det var ett tag sedan man hade några som helst förhoppningar om att få se några större överraskningar på den allra högsta nivån.

söndag 1 april 2018

Äntligen allsvensk premiär

Så var det då äntligen dags. Allsvensk premiär och bortamatch mot Häcken. Från distans är det givetvis svårt att ha någon bestämd uppfattning om KFF ännu, utan jag får lita till det jag har läst. Den enda matchen hittills som jag lyckats se är cupmatchen mot Östersund och jag får verkligen hoppas att den inte är en fingervisning för vad vi kan förvänta oss från KFF i år. Jag känner mig som vanligt orolig och pessimistisk. Jag är visserligen glad att Rasmus verkar vara i matchform, men kan han verkligen göra riktig skillnad längre? Och kan man få någon stabilitet i backlinjen med tanke på att man haft skador och fått göra stora skiftningar hela tiden under försäsongen? Och vem ska göra målen? Och slutligen, kan Söderkvist och Sachpekidis få något lyft till slut i år? Många frågor och just så här års är jag mindre insatt än de flesta. Allt eftersom säsongen kommer igång så brukar det ordna upp sig när jag lyckats se lite matcher, men just nu finns det många frågetecken för mig på distans.

En alltid lika stor fråga är också om jag kommer lyckas få tag i någon fulstream. Det brukar alltid finnas när man möter storlagen men mot de mindre lagen är det ibland svårt. Det är inte direkt så att jag kan hitta någon sportbar i Holland som sänder matchen....

Jag kan givetvis inte ge något vettigt tips, men magkänslan är ju att vi ska vara väldigt glada om vi får med oss en pinne idag. Häcken känns som ganska stora favoriter.

Och så slutligen...hade inget annat för mig igår kväll, så jag slog på sista halvtimmen av derbyt i Los Angeles. Zlatan upphör aldrig att imponera och detta var givetvis ännu en klassiker från hans sida. Det förändrar dock ingenting när det gäller ett eventuellt VM. Att han har den utan jämförelse högsta kapaciteten vet vi redan, så det var givetvis inte nytt. Hans eventuella medverkan handlar snarare om tre andra saker:
1) Vill han vara med? Han har ju trots allt tackat nej och måste på ett eller annat sätt låta förbundskaptenen veta det om han ändrar sig
2) Hur är hans fysiska status? Gårdagens två mål imponerar, men han var totalt slut efter en knapp halvtimmes spel och vi vet ingenting om huruvida hans knän är ok eller inte
3) Accepterar han att komma in i Jannes landslag? Om han verkligen gör det så kanske han ska sluta ljuga om förbundskaptenen och pissa på honom och hans lag.

Om svaren är positiva på de tre frågorna så kommer han givetvis att vara med i Ryssland, antingen som startspelare eller som joker på bänken, beroende på hans fysiska status.

Nåväl, vi lämnar den frågan för den här gången och fokuserar på allsvenskan. Forza KFF!!