lördag 31 mars 2018

Påsk i fotbollens tecken

En kombination av en lättare vårförkylning och att flickvännen är iväg ett par dagar har fått mig att ligga i soffan en stor del av dagen och kolla på fotboll. Såg Liverpool spela bra, men det krävdes en hel del tur och sedvanlig kvalitet från Mo Salah för att bärga tre pinnar borta mot Crystal Palace. Sedan hoppade jag mellan Manchester Uniteds och Leicesters matcher. Eftersom Man U hade avgjort tidigt landade jag hos Brighton-Leicester. En ganska bra match där jag som alltid imponeras av Ryad Mahrez. Det var ju en hel del rykten om bland andra Liverpool tidigare, men i sommar är det nog dags för honom att pröva vingarna i ett storlag. Starkt av Leicester att vinna med två sena mål.

Såg framförallt fram emot Bayern-BVB Dortmund. Men.... 2-0 redan efter 13 minuter, så det ser ut som tung, tung uppförsbacke. Trist.

Kanske orkar jag även med Juventus-Milan senare ikväll. Vi får se.

Dortmund är ju ett av mina favoritlag sedan jag såg dem på plats för 6-7 år sedan, men jag har ofta funderat över det faktum att jag som ung aldrig skaffade mig något utländskt (engelskt) favoritlag. Jag har ju hört Erik Niva prata om hur han aldrig skaffade sig något svenskt favoritlag då han växte upp i Malmbergen och den närmaste allsvenska klubben för det mesta låg 100 mil bort i Solna. Så hans fotbollsuppväxt handlade om Tipsextra och där fastnade han för Tottenham. Min uppväxt såg helt annorlunda ut. Jag växte upp i Kalmar under åttiotalet. Kalmar var och är en riktig fotbollsstad, och på den tiden hade vi både KFF och KAIK i eliten. Dessutom kom fotbollen med familjen. Farfar jobbade ideellt i samband med Klubbens matcher och jag gick alltid tillsammans med pappa, farbror och faster, och dessutom var det ofta söndagslunch hemma hos farmor och farfar inför hemmamatcherna, så jag har väldigt många positiva minnen kopplade till den svenska fotbollen. Pappa och jag gick dessutom på både KFFs och KAIKs hemmamatcher, så under den svenska fotbollssäsongen såg jag många matcher. Däremot, på vintern spelade jag handboll. Och om man gör så i Kalmar så innebär helgerna långa bortamatcher, till exempel i Jönköping, Västervik eller Anderstorp. Vi åkte med 3-4 lag i samma buss, så bortamatcherna tog en hel dag. Och eftersom jag för det mesta även spelade med dem som var några år äldre, så var det mer regel än undantag att jag hade matcher både lördag och söndag och att mer eller mindre varje helg var det minst en bortamatch. Jag älskade det, men det innebar också att jag kanske såg Tipsextra en gång i månaden eller så. Så samtidigt som jag fick en stark relation till svensk fotboll och båda Kalmarklubbarna, så fick jag aldrig något engelskt favoritlag. Så jag känner inte igen mig i det som många beskriver, att de vuxit upp med Tipsextra.

Oj, 3-0 till Bayern nu. Det kommer att bli mera är jag rädd....

En dag kvar till den allsvenska starten och bortapremiären på Hisingen. Återkommer med tankar kring den matchen imorgon

Glad Påsk!!!

tisdag 27 mars 2018

Ny chans för en ny elva

Matchen mot Chile såg på det stora hela ganska ok ut. Jag tycker att det varit lite väl negativa rubriker i media efter en knapp förlust mot ett starkt motstånd. Vi hade 1-1 länge och stod upp bra. Visst hade det varit skönt att inte förlora, att inte släppa in det där målet i slutminuterna, men prestationen var helt ok.

Ny chans ikväll mot Rumänien, ett lag som inte är vad de en gång varit. Det intressanta ikväll är dock inte resultatet eller ens prestationen som lag betraktat. Vi ställer elva nya spelare på planen och detta är ett b-lag där vissa slåss för att ta upp kampen om en plats i startelvan medan andra först och främst ska säkra en plats i truppen. Det är alltså snarare de individuella prestationerna som ska prövas. Just denna elvan lär aldrig spela tillsammans i tävlingssammanhang, så lagprestationen är just ikväll underordnad.

Förutsatt att inga nya skador tillkommer så är det främst Jimmy Durmaz och Kalle Johnsson (beroende på Robin Olsens status) som kan ha några större förhoppningar att starta mot Sydkorea i Sveriges inledningsmatch i VM. Men, och det har vi sett förr, saker kommer att hända under turneringen. Spelare kan skadas, få syna kort eller helt enkelt spela sig ur en startelva p g a svag form i juni. Så även de som inte står främst i kön bör ha förhoppningar om att få chansen. Jag håller det inte för otroligt att exempelvis Isak Kiese-Thelin och Ken Sema kommer att ha startat minst en VM-match innan det roliga är över i sommar. Och kvällens drabbning är en möjlighet att stärka sina kort, så jag hoppas att de tar den.

Mitt tips senast såg ju ut att gå bra, men föll på slutet. Jag provar igen och tippar svensk seger med 3-1.

Och till slut.... Zlatan har alltså medvetet gått in och skapat en liten, liten spricka mellan Janne och förbundet. Jag är inte längre säker på att det är en spelare jag vill ha i landslaget. En sak till och sedan hoppas jag att Janne går ut och offentligt säger att han inte är välkommen, oavsett hur bra det går i LA. Hoppas dock inte att vi behöver komma dit, men den bollen ligger verkligen hos Zlatan.

lördag 24 mars 2018

Ikväll startar VM-säsongen 2018

Äntligen är det dags. Landskamp mot Chile och det verkar som att vi kommer att ställa upp med bästa möjliga tillgängliga lag. Nu börjar förberedelserna inför VM på allvar och det ska bli oerhört kul att se Jannes gäng igen, för första gången sedan miraklet i Milano.

Som alltid är det prestationen som är det viktiga snarare än resultatet ikväll. Men samtidigt vill vi ha med oss den positiva känslan in i VM, så får man kanske önska minst ett kryss?

Jag vet att det inte är nu som spelare ska vara som bäst. Ligorna i Europa ska avslutas och de nordiska ligorna ska komma igång innan det är dags att ta ut en slutgiltig trupp. Men jag tänkte ändå ge mig på att ta ut min VM-trupp, så som jag ser det idag, den 24 maj. Observera att detta är min trupp, inte nödvändigtvis den trupp jag tror att Janne tar ut. Det kommer att vara vissa skillnader, även om givetvis stommen är densamma.

Ett par förutsättningar inför trupputtagningen:
* Jag utgår ifrån att de spelare som tackat nej till landslaget inte är uttagningsbara. Därmed missar jag några spelare som skulle gått direkt in i en trupp och t o m troligen startelva (Wernbloom, Rasmus Elm och Isaksson), några spelare som skulle kunna vara med i en trupp om de är friska och intresserade på allvar (Zlatan och Erik Johansson) och sedan finns det även dem som tackat nej men antingen lagt av eller ändå inte varit intressanta för en trupp (exempelvis Källström, Erkan Zengin, Henrik Rydström och Tobinho).
* Idag har vi några VM-aktuella spelare som är skadade. Jag utgår från att Jakob Johansson tyvärr är borta från VM, men att övriga (t ex Albin Ekdal eller Robin Olsen) kommer att vara hela och i form lagom till VM.
* Som vanligt är det 23 spelare som gäller, d v s i princip tre målvakter och i övrigt två spelare per position. Nu väljer jag dock att se ett antal spelare som alternativ på mer än en position, vilket ger lite mer flexibilitet.
* Jag utgår ifrån att det är 4-4-2 som gäller och därför tar jag ut spelare därefter. Kanske borde vi framöver utveckla ett 3-5-2 spel, men nu är det spelet som tog oss till VM som kommer gälla.
* Och slutligen, alla VM-trupper måste ha en joker. Jag har valt en spelare i de offensiva leden som jag inte direkt tror att Janne kommer att ta ut, men som skulle kunna vara en riktigt nyttig spelare att kasta in när vi ska framåt.

Med detta sagt, så här ser min trupp ut:

Målvakter
Här finns det en del unga och lovande målvakter i landet och jag väljer att inte nödvändigtvis ta ut landets tre bästa (uttagningsbara) målvakter, utan lämna platsen som tredjemålvakt till en ung spelare som ska ta över i framtiden. På samma sätt som en ung Magnus Hedman var med 1994 eller som att Andreas Isaksson var med utan att spela 2002. Därför får tyvärr inte Kristoffer Nordfeldt plats i min trupp, utan Kalle Johnsson är tvåa och Pontus Dahlberg går in som trea.
Robin Olsen, Karl-Johan Johnsson, Pontus Dahlberg

Försvarare
Här har vi en lagdel som fungerat väldigt bra under Janne, så jag är väldigt överens med hans val. Däremot väljer jag att bara ta med sju backar, eftersom jag menar att Lustig är given från start samt att hans backup finns på andra platser i truppen (både Vigge och Sebastian Larsson gör det väldigt bra där om så skulle krävas). I övrigt inga konstigheter; mittbackarna har gjort det väldigt bra och vänsterbacken är kanske vår allra starkaste position med två spelare av hög europeisk klass som konkurrerar.
Martin Olsson, Ludwig Augustinsson, Andreas Grankvist, Viktor Nilsson Lindelöf, Pontus Jansson, Filip Helander, Mikael Lustig

Centrala mittfältare
Utan tvekan vår svagaste lagdel, där vi också de senaste åren tappat en hel del tongivande spelare (Kim Källström, Pontus Wernbloom, Rasmus Elm, Jakob Johansson). Balansen i laget kräver defensiv tyngd här, så jag vill gärna få med Oscar Lewicki. Han går för mig före Gustaf Svensson, som jag lämnar utanför truppen. Detta förutsätter dock att Albin Ekdal bedöms vara helt fit for fight. Om han är osäker så kanske man tvingas ta in en femte centrala mittfältare på bekostnad av en yttermittfältare. Alternativt kan Jimmy Durmaz vara ett alternativ som backup, men som sagt utgår jag från att Albin kommer att vara hel
Oscar Lewicki, Albin Ekdal, Oscar Hiljemark, Sebastian Larsson

Yttermittfältare
Här tycker jag att vi har många konstruktiva och lovande spelare, så jag tvingas lämna starka namn som Sam Larsson, Marcus Rohden och Nabir Bahoui hemma. Men här är konkurrensen tuff. Från start vill jag nog se Emil Forsberg och Victor Claesson på varsin kant, men Jimmy Durmaz gjorde det väldigt bra i kvalet och Ken Sema är en fullständig sensation som man också vill ha in i en startelva. Sedan kommer min joker, Magnus Eriksson. En poängspelare som tyvärr inte fått de chanser han förtjänat i landslaget. Jag ser honom som ett alternativ antingen på kanten eller på topp och det skulle vara oerhört spännande att se honom i VM.
Emil Forsberg, Ken Sema, Victor Claesson, Jimmy Durmaz, Magnus Eriksson

Anfallare
Här är det ju bara att konstatera att vi inte längre har några anfallare av allra högsta klass. Marcus Berg och Kiese-Thelin gör ju en hel del mål, men dock i lag och ligor ett par klasser under högsta nivå. Ola Toivonen har varit fullständigt iskall i klubblaget och spelar i princip inte matcher nuförtiden. Men då han var en av våra allra bästa spelare i kvalet, så är han fortfarande given i truppen och troligen även startelvan. Så tyvärr är inte konkurrensen mördande, så här finns en chans för någon (t ex Carlos Strandberg) att slå sig in i laget under de kommande månaderna, men de spelare ute i Europa som hade kunnat slå sig in har inte lyckats göra så under säsongen, så jag kommer att gå på de namn som varit med längs vägen i kvalet.
Marcus Berg, Ola Toivonen, John Guidetti, Isak Kiese-Thelin

Inga stora överraskningar i min trupp gissar jag, förutom Magnus Eriksson. Jag gissar att detta är till stora delar samma lag som Janne kommer att ta ut, men att Kristoffer Nordfeldt, Emil Krafth och Gustaf Svensson kommer att ta platser, troligen på bekostnad av Pontus Dahlberg, Oscar Lewicki och Magnus Eriksson. Jag kommer säkert att återkomma i frågan när vi närmar oss den slutliga trupputtagningen.

Ikväll tippar jag 1-1 förresten!

fredag 23 mars 2018

Zlatan till LA Galaxy

Nu har det blivit officiellt att Zlatan lämnar Manchester och tar sitt pick och pack och beger sig till Los Angeles. Det kom inte direkt som en överraskning att han inte hade någon plats i Mourinhos lagbygge och då är det väl rimligt att han går nu när MLS är i början av säsongen, snarare än att vänta till i sommar. Nu vet vi givetvis absolut ingenting om Zlatans status, eftersom han inte har spelat fotboll på ett bra tag, men det får väl antas att han är redo att börja spela ganska snart. Så det dröjer nog inte länge innan han gör sin MLS-debut.

Skönt att han valde MLS istället för ett mittenlag i någon europeisk liga. Han är ju knappast intressant för de allra största lagen längre, och det hade inte riktigt varit värdigt att se honom harva runt i Udinese, Burnley eller Malaga. Nu lämnar han den europeiska fotbollen totalt och det känns bättre.

Det spekuleras en hel del kring att detta skulle kunna vara ett sätt att bli redo till VM. Det stämmer säkert, men jag hoppas att Janne håller på sin linje. Jag säger inte att jag inte vill ha Zlatan i VM. Jag har inte bestämt mig ännu eftersom det varit en irrelevant fråga eftersom han inte spelar fotboll idag. Jag kommer säkert tillbaka till detta senare, men hursomhelst hoppas jag att detta förblir Jannes lag. Om Zlatan köper att anpassa sig, oavsett om det innebär att bära nummer 19 och hoppa in sista 15 om matchbilden kräver det, så kan han givetvis vara en fantastisk joker. Om han kräver bindel, nummer 10 och att laget anpassar sig till honom, så hoppas jag att Janne säger nej tack. Jag antar att vi kommer återkomma i frågan.

Det som slår mig kring Zlatan numera är dock att han är så ointressant som person. Han är ett varumärke på ett sätt som blir ganska löjligt och tragiskt nu. Det skulle inte förvåna mig om hans stjärna kommer dala ganska betänkligt den dagen han slutar spela. För något år sedan hade jag nog trott annorlunda, men hans beteende de senaste åren tror jag fått folk att tröttna.

onsdag 21 mars 2018

Sportpoddar

Min mediekonsumtion har förändrats de senaste åren. Jag har slutat titta på linjär TV överhuvudtaget och det var år sedan jag senast höll i en papperstidning. Detta är egentligen inte speciellt konstigt och förändringen har varit en evolution snarare än revolution. Jag ser fortfarande mina favoritprogram på SVT som På Spåret eller Veckans Brott. Jag ser fortfarande en hel del sport. Och jag läser också fortfarande Aftonbladet, The Guardian och DN. Men mediekonsumtionen har helt enkelt flyttat till en iPad eller en Apple TV. På samma sätt som miljontals andra gjort samma resa och egentligen har ingenting hänt när det gäller innehållet, bara rörande den tekniska plattformen.

En mer radikal förändring är dock framväxandet av podcasts. Jag konsumerar ett antal poddar och här pratar vi om ett helt förändrat beteende. Det är inte så att det är radioprogrammen som flyttat till en ny teknisk plattform, utan detta är ett helt nytt medium. Ganska oväntat egentligen, men jag verkligen älskar podcasten som fenomen. Jag har ofta en hel del ensamtid på resande fot; i bilen, på tåget eller till och med till fots, och då är podcasten fantastisk.

Jag tänkte ge en översikt över de sportpoddar jag lyssnar på. I detta sammanhanget hoppar jag över andra podcasts, men kan ändå rekommendera Emil Perssons Fördomspodden. Om någon skulle läsa detta och har förslag på andra sportpoddar som jag borde ge en chans, skriv gärna en kommentar.

Offsides podcast
Börjar med min absoluta favorit, Johan Orrenius och Anders Bengtssons fotbollspodd. Jag verkligen älskar deras tonläge och humor. De är å enda sidan lite smånördiga kring fotbollen, men kan å andra sidan också ta ett utifrånperspektiv och kommentera fotbollsvärldens avigsidor. Jag gillar också samspelet mellan podcast och magasin. Detta är en podd som jag även kan gå tillbaka till och lyssna på gamla avsnitt igen.

Tutto Balutto
Den största sportpodden i Sverige vad jag förstår. Wilbacher och Gusten är oerhört pålästa och kunniga och detta är utan tvekan den mest nördiga fotbollspodden. De har också en god förmåga att ta in intressanta gäster och få samtalet att bli nytt och fräscht, även med gäster man har hört i andra sammanhang tidigare. Jag lägger dock in en liten brasklapp för den grabbiga och ibland exkluderande tonen. Jag utgår från att den funkar för målgruppen, men ibland känner jag att man tar supporterperspektivet för långt. Men självklart bra lyssning.

Olof Lundhs podcast
Den ledande intervjupodden om fotboll. Olof Lundh är fantastiskt duktig och han har satt ett format som andra försöker kopiera. Dock....han har hållit på i många år nu och det är väldigt tydligt att det börjar ta slut på intressanta fotbollsnamn. Nu på slutet har jag t o m hoppat över vissa avsnitt då jag helt enkelt inte är intresserad av en blåvit-sponsor eller en dito supporterprofil. Men jag kan dock rekommendera att gå tillbaka och lyssna på gamla program. Om gästen är intressant blir podden väldigt bra.

Tilläggstid
En lite annorlunda podd, som snarare skulle kallas newscast. 15 minuters fotboll varje dag, så mer nyhetsfokuserad än de andra. För mig personligen är detta en perfekt start på dagen, som ersättning till morgontidningens sportsidor. Gillar dessutom Ekwalls och Anderssons tonläge.

Pådden med Ekwall och Olsson
Här har vi en podd som varit med väldigt länge. Jag är kluven och har många gånger varit på väg att sluta prenumerera på den. Jag gillar Ekwall, och har alltid gjort så, men jag har mer och mer svårt för Mats Olsson tyvärr. En gång i tiden var han fräsch och nyskapande, med sitt utifrånperspektiv och sin bakgrund i musikjournalistiken snarare än inifrån sportvärlden. Men då hade han en nyfikenhet som han saknar idag. Nu känns han tyvärr lite väl oinitierad och gammal. Men jag ger inte upp. Den är fortfarande lite småkul.

Holmgren möter
Ännu en podd som jag är kluven inför. Jag tycker att Niklas Holmgren är jobbig att lyssna på. Han är alltid överdrivet entusiastisk och det blir bara för mycket. Men, här funkar det trots allt, eftersom han låter gästen tala. Denna skiljer sig från andra intervjupoddar i det att han går igenom gästens liv i kronologisk ordning och ger storyn rejält med tid. Det kräver givetvis att gästen är intressant, man får se till att hoppa över alla hockeyspelare, men om så är fallet blir intervjun riktigt bra.

Sporthuset
En podd med ett antal superproffs, som Tommy Åström och Lasse Granqvist. Min enda kritik är att det blir lite opersonligt. Känns väldigt mycket som Sveriges Radio. Snyggt, proffsigt och lite tråkigt. En podd jag lyssnar på om jag inte har något annat, men det kan också hända att jag raderar några avsnitt olyssnade då och då.

Tre-fem-två och Aftonbladets allsvenska podd
Här klumpar jag ihop två poddar som är väldigt lika varandra. De två kvällstidningarna har varsin podd med fokus på allsvenskan och svensk fotboll. Jag lyssnade på dem regelbundet under förra allsvenska säsongen och lär säkert göra detsamma även i år. De saknar den humor och personlighet som de allra bästa poddarna har, men ger en bra överblick över allsvenskan.

Barometerns KFF-podd
Om de ovanstående poddarna är som SR är detta som närradions amatörafton. Programledarna är skrivande journalister på en lokaltidning och det märks väldigt tydligt. Samtidigt, de är givetvis oerhört insatta i vad som händer inom och runt omkring KFF, så jag har gärna överseende med den taffliga kvaliteten för att få det senaste kring laget.

Har jag missat något? Nu har jag kanske inte riktigt tid att lägga till ytterligare till min veckolyssning, men tar gärna emot tips.

tisdag 20 mars 2018

Mitt allsvenska tips 2018

Som tidigare år tänkte jag ge mig på ett allsvenskt tips. Inte så att jag brukar lyckas särskilt bra, men det är kul att dokumentera tipset och titta tillbaka efteråt på hur jag tänkte och hur det kunde gå så snett. I vanlig ordning tar jag en allsvensk tabell och några bonuskategorier.

När det gäller Kalmar FF kan jag säga direkt att jag inte är översvallande optimistisk. Mycket hänger givetvis på Rasmus Elms status, men jag har svårt att tro att han kommer att vara tillgänglig över en hel säsong. Offensivt måste, vid sidan av Romario, de nya brassarna och Erton komma igång, men jag känner mig ganska tveksam än så länge. Jag tror inte på direkt bottenstrid, men heller inte mycket mer än så.

Min allsvenska sluttabell:
1. Malmö FF
2. AIK
3. Östersund
4. IFK Norrköping
5. Häcken
6. Djurgården
7. Elfsborg
8. Hammarby
9. Örebro SK
10. IFK Göteborg
11. Kalmar FF
12. Dalkurd
13. Trelleborgs FF
14. GIF Sundsvall
15. Sirius
16. Brommapojkarna

Årets skyttekung:
Mitt omedelbara tips skulle vara Carlos Strandberg. Men med honom finns det givetvis en risk att en bra vårsäsong gör att han är förlorad för allsvenskan i sommar. Å andra sidan tror jag detsamma om de andra heta kandidaterna som norrbaggen och Stefanelli i AIK, Holmberg i Snoka eller Ghoddos i ÖFK. Och bland de äldre målkungarna som Hysen, Rosenberg eller Goitom har jag svårt att se en skyttekung 2018, så mitt tips landar hos Carlos Strandberg trots allt. Om det skulle vara så att han leder skytteligan i sommar och sticker så får jag väl se det som att jag förlorar med flaggan i topp.

Årets genombrott:
Mattias Svanberg tar i år steget från stor talang till en stor allsvensk stjärna

Årets besvikelse:
Erkan Zengin. Visst, han var landslagsman så sent som sommaren 2016, men jag har svårt att se att han kommer att ta allsvenskan med storm.

Årets tränare:
Givetvis vore det lätt att säga Magnus Pehrsson om han tar Malmö till guld och kanske även ut i Europa, men jag tror att detta är året då Jens Gustavsson slutligen tar steget ut ur Janne Anderssons skugga i Norrköping och får sitt stora erkännande i media.

Årets målvakt:
Andreas Isaksson. Som alltid.

Ungefär så. Det återstår visserligen lite tid innan allsvenskan börjar, men jag låser mitt tips här och nu. Kommer troligen att titta tillbaka på tipset då och då under säsongen och se hur det utvecklar sig.

Ännu en omstart

Plockade fram min gamla MacBook och upptäckte den blogg som sedan länge legat i träda. Kom på mig själv med att sakna den en del. Jag vet att jag egentligen bara skriver för mig själv och att bloggformatet inte längre är vad det en gång var när bloggen var vid liv. Men känner ändå att det kan vara kul att skriva lite igen. Om inte annat, för mig själv som sagt var.

Bloggens titel stämmer fortfarande mycket väl. Jag bor i Rotterdam sedan många år och får följa mitt kära Kalmar FF så gott jag kan via sociala medier, traditionella medier på nätet samt diverse fulstreamar då och då. Kalmar har jag för övrigt inte bott i sedan 1993, så mitt intresse kommer nog alltid vara på distans.

Precis som tidigare kommer jag att skriva egna tankar, reflektioner och åsikter om fotboll i allmänhet och Kalmar FF i synnerhet, men också lite om livet i Holland, om Sverige, Ryssland, medier, samhället och annat som intresserar mig. Med en allsvensk premiär som kommer allt närmare och ett år framför oss som både innehåller VM i Ryssland och ett svenskt riksdagsval hoppas jag kunna hitta en hel del uppslag framöver.

Nu kör vi. Igen.