måndag 26 november 2012

Solklart bäst någonsin

Nu är det ingen tvekan. Zlatan är Sveriges bäste spelare genom tiderna. Oavsett hur man räknar, bortsett från de absoluta toppresultaten på mästerskapsnivå, så är Ibra bäst. Han har varit målskytt på toppnivå i många ligor, han har burit det svenska landslaget i flera år, han har på ett personligt plan levererat i landslaget både i kval- och mästerskapssammanhang och han har dessutom nominerats i all-star-truppen i senaste EM. Visst kan man prata om Nordahl, Hamrin, Henke, Gren, Liedholm, Brolin m fl, men Zlatan är etta.

Om man i stället pratar om vem som är "störst", i någon bemärkelse baserat på en kombination av sportsliga, kommersiella, mediala och samhälleliga perspektiv, så är Zlatan så oerhört fantastiskt långt före alla andra. I denna bemärkelse är han på nivå med t ex Astrid Lindgren, Ingemar Bergman, August Strindberg eller Lennart Hyland, d v s på den absoluta toppen när det gäller Sveriges mest inflytelserika personer vid sidan av politiker och kungligheter som åtnjuter inflytande baserat på sina formella roller. Björn Borg och Ingemar Stenmark är nog tvåa och trea i svensk idrottshistoria i just detta avseendet, men här är de långt, långt efter.

Under de senaste veckorna har Zlatan haft en match med fyra assists i Champions League, fyra mål för landslaget och nu i helgen två mål och två assists i Ligue 1. Och förutom detta allt annat, som givetvis guldbollen, Bragden i Berlin, skytteliga- och ligaledning i Frankrike. Den senaste månaden måste vara Zlatans bästa i karriären, och detta trots ett rött kort i ligan.

Bakom Zlatan så har Rasmus Elm fortsatt att göra mål i Ryssland. Nytt mål idag, återigen på straff. Just straffmål kan man diskutera en del kring. De är givetvis enkla mål och inte lika imponerande som någon som öser in spelmål. Men, å andra sidan, är det också ett tecken på att man är en stor och viktig spelare när man som nykomling, redan efter någon månad är förste straffskytt. Det visar att man har stort förtroende och en viktig spelare i laget. Rasmus får nu väldigt mycket beröm i Ryssland (själv följer jag dem även via Russia Today och Moscow Times, vilka var mina husorgan när jag bodde i Moskva), så det är inte bara svensk media som skriver upp honom.

Zlatan är givetvis den svenska spelare som gör störst avtryck i de europeiska ligorna. På nivån under känns det som att vi har Jonas Olsson, Rasmus Elm, Sebastian Larsson, Andreas Granqvist, Ola Toivonen och Johan Elmander (även om det är framförallt Olsson och Elm som skapar rubriker just nu). På nivån under har vi Kacianiklic, Antonsson, Lustig, Isaksson, Kim (notera att jag bedömer deras storhet i ligorna, Kim är givetvis en av våra tre-fyra bästa fotbollsspelare) m fl. Och kanske Sana. Men det märkliga är att svensk media verkar tro att framförallt Sana gjort supersuccé. Så är inte riktigt fallet. Han gjorde väldigt bra ifrån sig i början, när han var uppe i tempo efter att ha spelat en svensk vår och sommarsäsong, men har de senaste månaderna först och främst varit inhoppare. Men ändå ett klart steg framåt mot att sitta på Blåvitts bänk.

Hursomhelst, klart att vi har några spelare som gör det bra ute i Europa, men vi har nog sällan varit så beroende av en spelare som vi är just nu. Inte utan att man drar paralleller till svensk tennis som dog fullständigt när Robin Söderling blev sjuk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar